Psykologisk trygghet frigör kollektiv intelligens

Det övergripande resultatet är mycket positivt. Konsultationsteamen beskrivs genomgående som välfungerande och fyllda av en gemensam vilja att hitta lösningar för individer som har hamnat mellan stolarna. Rapporten använder modern organisationsforskning för att förklara framgången: teamen har utvecklats till så kallade ”varma grupper”.

Begreppet, som bland annat vilar på forskning om kollektiv intelligens (Runsten & Werr, 2023), kännetecknas av en hög grad av psykologisk trygghet. När deltagarna känner sig trygga i gruppen vågar de dela med sig av sin expertis, blottlägga osäkerheter och kasta prestige åt sidan. Detta klimat är inte bara en trivselfråga – det är en direkt förutsättning för att parternas samlade kompetens faktiskt ska kunna frigöras och omsättas i innovativa lösningar för individen.

"Att samtalsklimatet genomgående lyfts som den främsta styrkan är ett tecken på att teamen fungerar som varma grupper där tryggheten är tillräcklig för att den samlade kompetensen ska komma individerna till gagn."
Linda Broström, Vurma samhällskonsult

”Hissen” som fastnar mellan våningarna

Trots de starka lokala teamen identifierar genomlysningen en tydlig strukturell utmaning, ofta visualiserad som en ”hiss” som rör sig mellan olika organisatoriska nivåer. Handläggarnivån (konsultationsteamen) och den strategiska chefsnivån (de lokala samverkansgrupperna, LSG) är tänkta att kommunicera sömlöst. Problem som teamen inte kan lösa lokalt ska skickas upp i hissen, och strategiska direktiv ska skickas ner.

Här visar rapporten på ett glapp. I flera kommuner upplever teammedlemmarna att de frågor som skickas uppåt blir liggande eller inte återkopplas. LSG-strukturen präglas på sina håll av otydlighet kring vilka frågor som faktiskt förväntas landa där. Undantaget finns i Olofström och Sölvesborg, där samverkan har kommit längre och ”hissen” upplevs löpa mer smidigt tack vare kortare beslutsvägar och en mer etablerad samverkanskultur.

Det dolda skavet: Ojämlika mandat

En av rapportens mest skarpsynta analyser handlar om det dolda skavet kring jämbördighet och mandat. Formellt väger allas röster lika i ett samordningsförbund, men i praktiken upplevs de statliga myndigheterna – och då i synnerhet Försäkringskassan – ibland ha ett tyngre mandat och ett mer rigid regelverk.

Detta skapar en obalans där de kommunala parterna upplever att samverkan sker på de statliga aktörernas villkor. Att lyfta detta skav till ytan och diskutera det öppet är en av rapportens centrala rekommendationer för att uppnå ett genuint "värdskap i ägarlösa tjänstesystem", i linje med aktuell forskning (Fransson, 2025).

Fakta: Tre länsgemensamma utmaningar

Vid det Regionala utvecklingsforumet (RUF) den 19 maj 2026, där rapportens utkast diskuterades, enades deltagarna om tre gemensamma utvecklingsområden för hela länet:

• Lokal representation i LSG: Behovet av att alla parters chefsled faktiskt representerar sin lokala verksamhet på plats för att kunna fatta beslut.

• Hantering av ojämlika mandat: Att gemensamt synliggöra och hantera organisatoriska obalanser så att samverkan inte bromsas av stelbenta strukturer.

• Bevara närheten till individperspektivet: Insikten om att problemens lösningar ska skickas upp i hissen för att hanteras på rätt nivå, inte för att byråkratiseras.

Från analys till handling

Genomlysningen har medvetet designats för att vara just lärande. Processen har redan burit frukt genom de lokala handlingsplaner som etablerades under vårens slutskede. Karlshamn och Ronneby fokuserar nu på att bygga fasta strukturer och förbättra spridningen av protokoll, Karlskrona prioriterar ett nytt introduktionspaket för att säkra personalomsättningen, och Olofström/Sölvesborg riktar blicken mot att utmana chefernas mandat.

Slutversionen av rapporten skickar med ett viktigt och transparent medskick inför framtiden: eftersom LSG-perspektivet i denna omgång primärt belysts utifrån de kommunala enhetschefernas intervjuer, rekommenderas Finsam Blekinge att framåt komplettera underlaget med fördjupade intervjuer med lokala chefer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Blekinge.

Med denna genomlysning har Finsam Blekinge inte bara fått ett kvitto på en välfungerande kärnverksamhet, utan framför allt en strategisk kompass för hur det gemensamma välfärdssystemet kan knytas ihop ännu tätare under kommande år.