Förbundskansliet rekommenderar nedanstående inriktning och stående agendapunkter som stöd för de Lokala Samverkansgruppernas regelbundna arbete. Punkterna kan integreras på valfritt sätt.

Observera särskilt punkten om outnyttjade medel under § 3 som ska behandlas vid varje LSG.

§ 1. "Hissen" – Operativa mellanrumsfrågor från konsultationsteam och verksamhet

• Mottagande av frågor: Processledarna presenterar de konkreta samverkanshinder, otydligheter och luckor i tjänstesystemet som medarbetarna i konsultationsteamen och individverksamheterna har identifierat.

• Beslut om åtgärd: LSG beslutar om att antingen lösa frågan lokalt genom deltagande chefers/representunters ledningsmandat, eller eskalera den vidare internt i den egna organisationen eller till förbundets styrelse.

• Återkoppling: LSG säkrar en gemensam formulering av åtgärd eller aktuell status som processledaren återkopplar till konsultationsteamen och berörda verksamheter.

§ 2. Samverkanskultur och reell måluppfyllelse

• Dialog och resultatutvärdering: Genomgång av uppföljningsdata i kombination med erfarenhetsutbyte om hur samverkan fungerar i praktiken. Vi analyserar vad som döljer sig bakom de formella siffrorna för att identifiera om det finns organisatoriska trösklar, ojämlika mandat eller krockar som bromsar arbetet för enskilda individer.

• Proaktivt ledarskap: Utifrån resultat och vardagsnära insikter hanterar vi strukturella utmaningar i tid. Målet är att parternas arbete ska skapa reell nytta för individen och leda till hållbar verksamhetsutveckling.

§ 3. Kommunvis Verksamhetsplan (FINSAM-plan)
och budgetuppföljning

• Gemensamt framtagande: Alla parter engagerar sig aktivt i dialog och planering kring den lokala FINSAM-planen för kommande period.

• Intern förankring: Uppföljning av att respektive part har förankrat och koordinerat planen på sina relevanta interna beslutsnivåer inför förbundsstyrelsens beslut.

• Gemensam dialog om budgetläget: LSG är arenan där parterna i fyrpart synliggör och för en öppen dialog om det faktiska budgetläget och nyttjandet av tilldelade medel för FINSAM-planen.

• Eskalering av outnyttjade medel: Till varje LSG ska projektägande parter synliggöra en prognos på budgetutnyttjande så att förbundschefen kan ta med sig informationen till förbundsstyrelsen för samlad bedömning och eventuell omdisponering.

§ 4. Systemövergripande samverkan och omvärld

• Internt: Identifiera kopplingar till medlemmarnas ordinarie linjeverksamheter (t.ex. primärvård, socialtjänst, arbetsförmedling, sjukförsäkring) för att säkra tidiga insatser och kompetensöverföring.

• Externt: Söka synergier med regionala nätverk, civilsamhället, näringslivet och länets övriga samverkansytor för att skapa helhetslösningar kring målgruppen.

§ 5. Lokal förankring och bred intern koordinering

• Lokal representation och erfarenhetsutbyte: Respektive part ansvarar för att dela insikter om vad som händer i den lokala verksamheten samt förmedla återkoppling och behov från sin organisations medarbetare. 

• Strategisk koordinering: Respektive part ansvarar för att aktivt förankra och engagera relevant ledning, parallella förvaltningar/organisationsdelar och den egna politiska ledningen eller myndighetsledningen i samverkansuppdraget och de FINSAM-planer som tas fram.

• Intern kunskapsspridning: Löpande avstämning kring hur samverkansmodellen och insikterna från FINSAM sprids internt i respektive medlemsorganisation.

Observera: Som ett led i att knyta samman de lokala och strategiska nivåerna arrangerar förbundet två gånger per år Regionala Utvecklingsforum. Dessa forum samlar länets alla Lokala Samverkansgrupper (LSG) och erbjuder samtidigt högre chefer – såsom förvaltningschefer och styrelsemedlemmar – en god inblick i den operativa vardagen. Det skapar en viktig arena för den högre ledningen att bidra till Blekinges samlade utveckling av samordnad rehabilitering.